Tredje platsen

När jag för ett antal år sedan hörde talas om begreppet tredje platsen, insåg jag att det fanns ett namn på det vi redan gjort ett tag. För mig är det viktigt att de tredje platser vi skapar i vår stadskärna ska vara gratis att nyttja och besöka. Jag är lite ”allergisk” mot att allt ska kosta pengar. Då är inte är för alla, och så kan vi inte ha det (tycker i alla fall jag).

Begreppet ”tredje platsen” myntades av sociologen Ray Oldenburg i hans bok
“The Great Good Place” från 1989. Oldenburg refererar till de informella platser där människor möts utanför hemmet (första platsen) och arbetet/skolan (andra platsen). De tredje platserna är avgörande för att skapa sociala relationer, gemenskap och ett hälsosamt samhällsliv.

Viktiga egenskaper
Oldenburg identifierar flera nyckelkaraktärer för tredje platser:

1. Låg tröskel
De ska vara lättillgängliga och kräva små ekonomiska resurser för att delta.

2. Neutralitet
Oldenburg beskriver dessa platser som ”neutrala”, vilket innebär att de inte tillhör någon särskild individ, d.v.s. att alla har lika mycket rätt att vara där och att människor från olika samhällsgrupper kan mötas där på lika villkor oavsett bakgrund.

3. Social interaktion
Huvudsyftet med tredje platser är att främja samtal och umgänge.

4. Återkommande besökare
Platserna lockar återkommande besökare som bidrar till en känsla av gemenskap.

5. Avslappnad atmosfär
Miljön är informell och uppmuntrar till spontanitet.

6. Spel och humor
Tredje platser erbjuder ofta en lättsam atmosfär där man kan koppla av och ha roligt.

Funktion och betydelse
Tredje platser fungerar som ”samhällets vardagsrum” och främjar tillhörighet och gemenskap genom att erbjuda en plats för socialt utbyte. I en del av samhällets urbanisering och digitalisering bidrar dessa platser till att motverka ensamhet och social isolering. De är också viktiga för demokrati- och medborgardeltagande, eftersom de ger en plattform för samtal och idéutbyte. Oldenburg betonar också tredje platsers betydelse för lokal ekonomi och kulturell vitalitet. Lokala caféer och butiker kan bli samlingspunkter som stärker stadsdelens identitet och ekonomiska stabilitet.

Utmaningar i modern tid
Trots deras viktiga roll har tredje platser blivit färre i många samhällen. Faktorer som stadsutbredning, digitalisering och kommersialisering av offentliga utrymmen har bidragit till att minska tillgången till sådana mötesplatser. Istället för fysiska möten sker interaktioner allt oftare online, vilket kan ha negativa konsekvenser för gemenskap och samhörighet.

Exempel och relevans idag
I dag används begreppet ofta inom stadsplanering för att skapa mer levande och
inkluderande städer. Initiativ som stadsodling, allmänna samlingsrum och delade arbetsutrymmen är moderna exempel på tredje platser.

Slutsats
Tredje platser är en oumbärlig del av socialt och kulturellt liv. De erbjuder en plats där människor kan koppla av, umgås och bygga relationer utanför hemmets och arbetets sfär. Oldenburgs idéer om tredje platser har fortsatt att påverka hur vi tänker om urbana miljöer och social interaktion i en föränderlig värld.

Tredje platsen är alltså miljöer där människor kan samlas och interagera på ett avslappnat och informellt sätt. Så vad kan då en tredje plats vara?

• Offentliga parker
• Bibliotek, kyrkor och vänthallar
• Samlingslokaler och föreningar
• Caféer och barer
• Kulturinrättningar

Vad tänker du själv att vi har för tredje platser i vår stadskärna? Skicka gärna in till lasse@centralastadsrum.se

Källa: Svenska Stadskärnor

Musiktips: “Why dont you” med Spiders

Lasse Westin,
VD på Centrala Stadsrum