Snooze City – sover inte hela tiden

Distansarbetet ökade drastiskt under pandemin. Någonstans mellan 30-40 % av de yrkesverksamma arbetade hemifrån. Vi anställda på Centrala Stadsrum hade ett rullande schema på hur vi arbetade på distans. Personligen gillade jag det inte alls, även om det förde positiva saker med sig som att vara hemma när barnen kom från skolan. Dock blev det då ett betydligt sämre drag i internetuppkopplingen… Men visst var det smidigt att kunna hänga en tvätt eller öppna åt sotaren. Något överraskade kröp det fram att det fanns de som tog en tupplur under dagen eller snickrade på altanen…!!  
 
Ingen vet idag hur mycket av dessa förändringar som kommer att finnas kvar. Det vi ser är att vissa arbetsgivare rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån att göra det, samtidigt som vissa arbetsgivare kämpar med att få tillbaka sina anställda till kontoren. Vissa arbetsplatser har skapat exempelvis 40-60 system, vilket innebär arbete på kontoret på 60% och de övriga 40% från annan plats som kanske oftast är hemmet. Exempelvis Spotify och flera s.k. startups har erbjudit sina anställda att arbeta på distans var som helst i världen. Om jag gillar skidåkning kan jag under vintersäsongen bo i Åre, för att sedan under surfsäsongen utföra mitt arbete från Gotland eller Fuerteventura. 
 
Borlänge har tillsammans med ett antal andra städer blivit s.k. snooze cities, d.v.s. en sån stad som många reser till för att arbeta i. Det innebär att för de som har typ 40-60 varianten blir det ett annorlunda upplägg som säkert många gillar. Det är utifrån ett hållbarhetsperspektiv bra. Man behöver inte pendla varje dag och arbetsplatsen behöver inte ha arbetsplatser till alla anställda. Men det är inte lika bra för lunchrestaurangerna, lunchshoppingen och det övriga utbudet i en snooze city eftersom de missar kunder. Som vanligt kan man se allt från olika håll och inte självklart finns det en given åsikt. Min åsikt kvarstår dock. Jag vill vara på kontoret. 

Lasse Westin,
Centrumutvecklare i Falun